Det är så roligt men samtidigt också så svårt när man har skapat en sådan relation till hästen att båda två har lärt sig tyda små omedvetna signaler hos den andra. Jag tror att väldigt många som tränar AR har upplevt detta. Det är så lätt att stå vid sidan om och veta hur det ska gå till när andra tränar men när man står där och ska arbeta med sin egen fyrbening så är det minsann inte lika lätt. Handlandet påverkas då inte bara av det rent logiska utan också av all energi (positiv som negativ) som flödar i båda riktningar, invanda beteendemönster och känslobaserade tolkningar. Att skapa bra förutsättningar för samarbetet eller en lärande situation kan med andra ord vara svårt om det väl börjat bli spänningar och man inte har koll på sitt eget kroppsspråk OCH sin sinnesstämning. Kanske har manliga AR-utövare lättare för detta än kvinnliga? Kan inte låta bli att undra... ;)

Från senaste träningspasset. Jag ber Venus om att jobba lite till med inner bak som hon "fuskar" med. Jag får två steg men sedan vilket svar jag får på slutet!  Inte exakt det jag önskade men jag kan ju inte begära mer än att hon gör sitt bästa  :))
#ridkonst #dressyr #ridning

Under gårdagens träning med Venus var det flera saker som gick bättre än någonsin tidigare, samtidigt som delar av passet var rena katastrofen... Efteråt kände jag mig minst sagt smått schizofren då jag var omväxlande väldigt glad och missnöjd. Venus visade att vår kommunikation och hjälpgivning, samt faktiskt även hennes formgivning i longering, hade tagit ett rejält steg framåt.  När hon efter longeringen flippade ut, gjorde diverse luftkonster och absolut inte tänkte låta sig föras vid hand längs långsidan så var det som om vi aldrig hade träffats förut och som om jag hade en klaustrofobisk unghäst vid min sida på sitt första besök i ett ridhus. Sååå, det blev ett dubbelt så långt träningspass som jag hade tänkt mig... Det verktyg som verkade lösa det hela, åtminstone för denna gång, var att fokusera på och förklara takten. Jag bad helt enkelt bara om att vi skulle gå i takt längs med spåret, inget mer. Jag hoppas att Venus väljer att komma ihåg den allra sista stunden av passet då det trots allt gick ganska bra och att hon bortser från de hysteriska minuter som  utspelades innan jag fått henne att lugna ned sig. Själv får jag väl välja att komma ihåg longerpasset... 

Nog svårt att se på videon men under longerpasset visade Venus att hon börjar förstå ytterskänkeln och yttertygeln, också i trav. Även varvbytena börjar äntligen fungera :)

 #ridkonst #dressyr #longering

Trots att de flesta inom AR trampar upp och ned i samma utbildningsstege så är det så kul att se hur olika ekipage greppar uppgifterna och löser dem på olika sätt. Så klart beror olikheterna mycket på att bakgrunden skiljer sig och så även syftet med träningen. Gemensamt för de flesta ryttare är dock att de så småningom vill kunna komma upp på hästryggen och kunna kommunicera med hästen därifrån. Då är det förstås en fördel om hästen förstår hjälpgivningen. Igår hade jag trots regnet en mycket trevlig dag då jag kom till pass efter pass där kommunikation och hjälpgivning mellan häst och ryttare hade utvecklats  :)

Gitt har här lyckats förklara för Rocco att inte lägga sig på handen. Hon får flera fina steg till svar i öppnan där Rocco är i balans och inte viker sig i halsen som hon annars har så lätt att göra.  

Elin är trött i sina ben efter att vid upprepade tillfällen under passet ha stått i avlastningssits och fokuserat på att ha tyngdpunkten mitt över hästen. Detta är jobbig träning som bl a hjälper henne att få mer kontroll på sin kropp. Chaplin är väldigt nöjd då avlastningssitsen underlättat för honom att runda ryggen och hålla balansen och han lyckas då också göra fina igångsättningar i trav :)

Här visar Johanna Hugo ytterskänkelns hjälpgivning från marken

Efter att ha föklarat ytterskänkel och invändig tygel gör Johanna sitt första försök att få Hugo i en sluta längs med långsidan. Och så bra det går, trots mitt hesa kraxande... :))
 

#ridkonst #dressyr #ridning

Att aldrig ha haft häst förut, knappt veta något om hästhantering eller hästens språk, få en godistiggande lite bufflig hästpartner och så kunna befästa ledarskapet och börja kommunicera hjälperna - det kräver sin man eller kvinna! Exempel på en sådan kvinna är Eva: Steg för steg tar hon och fina Junior sig vidare i relationen och lär sig om formgivningen och de olika hjälperna. Junior är en mycket bra läromästare som testar ledarskapet emellanåt vilket lär Eva att sätta ramar och gränser. Rent fysiskt är Junior stel i sin vänstersida och får inte fram sin högra höft vilket begränsar honom i flera avseenden och då f.a i galoppen. Vi lägger därför fokus på att göra honom smidigare och stretcha ut hans utsidor via öppnarörelsen. Vid gårdagens träningspass introducerade vi även ytterskänkeln som så småningom genom slutarörelsen ska hjälpa till att få hans innerhöft på plats.

En kort filmsnutt på Eva och Junior som för första gången testar ytterskänkelns hjälpgivning i rörelse. Eva har gjort ett mycket bra förberedande arbete i stillastående och se så bra det blev! :)

#ridkonst #dressyr 
 

Igår fick jag tillfälle att låna Gunillas fina nordsvenska sto, Ena. De båda har inte riktigt kunnat hålla igång den akademiska träningen då de skiftats om att vara krassliga en längre tid. Redan från starten i gårdagens träningspass var det bara en sak som gällde, att försöka få bort Ena från bogarna och ifrån handen. Travare som hon är så är hon både överrörlig och glad för att skjuta på utan att bära med sina bakben. För att få bukt med detta så började jag med att gå igenom hjälperna från marken i stillastående vilket gick helt ok. Det var emellertid svårt att få Ena i egen balans och i en ram, att flytta bak tyngdpunkten och hålla avståndet till mig då hon fick så bråttom och nästan lade sig i mitt knä så snart vi började röra oss. Då började jag att fokusera på avståndet och på takten, att få mina ben att gå i samma takt som hennes bakben och vice versa. Och minsann om hon inte slutade pusha! Det blev ett väldigt långsamt tempo men hon blev uppmärksam på mina hjälper och kom så småningom bort från bogarna. Hon slutade att vingla så mycket med fram- och bakända och hon lättade i handen. Ena är en riktig pärla! :)

Här börjar Ena förstå att hålla avståndet till mig och vi hittar stundvis även varandras takt. Förutom radion så hör ni i bakgrunden Elin, min dotter, som sitter på läktaren och busar med stallkatten ;)

 #ridkonst #hästar

När jag arbetar med skolandet av halten och ska förflytta Venus tyngdpunkt bakåt så spänner hon gärna till i ryggen och förblir rak i sina bakben. Jag vill ju att hon istället ska rotera i bröstkorgen och vinkla bakbenen så att hennes kruppa blir lägre och tyngden på så vis förflyttas. För att komma till rätta med detta och aktivera vinklingen av bakbenen i skolhalten så krävs det först rörelse vilket gör att hästen lösgörs. Under kursen så guidade Elise mig i markarbetet då det gällde detta. Även om vi inte lyckades få Venus att slappna av helt på plats så fick jag en god idé om hur jag ska fortsätta arbetet hemma :)

Här försöker vi lösgöra Venus och aktivera/mjukgöra båda hennes bakben genom att skifta mellan öppna- och slutarörelsen :)

 #ridkonst #hästar

Att det har varit min stelhet som orsakat eller bidragit till att Venus och jag haft svårt att få igenom öppnan (gäller båda varven) har jag bara tagit för givet. På kursen för Hanna visade det sig emellertid att det kanske inte var det enda som var boven i dramat. Varken Venus eller jag hade nämligen riktigt förstått vikten av hjälpen från det inre sittbenet... Jag har helt enkelt varit så fokuserad vid att slappna av i  ländryggen och att få min överskänkel att följa bröstkorgsrotationen att jag glömt bort resten av sätet ;))

I videoklippet hjälper Hanna mig gå igenom hjälpgivningen i öppnan från marken med fokus på sittbenet. Då Venus skjuter på lite för mycket, har lätt att falla på ytterbogen och slinka iväg med sitt ytter framben utanför spåret måste jag även fånga upp henne med spöet som förstärkning av indirekta yttertygeln :)

 #ridkonst 
 

Jag har svårt med balansen i min egen kropp. Vill gärna belasta min vänstersida mer och har svårt att "komma ner" i höger sida (ett gammalt problem). Vid arbete från marken testade vi igår enhandsfattning. Jag har ju inte riktigt klarat detta tidigare pga min nacke. Igår kändes nacken dock relativt bra och det blev faktiskt lättare att själv komma i balans med en hand vid manken och lättare att få min madame mellan hjälperna än vid tvåhandsfattning. Men det kommer att krävas mycket övning för att få rätt på de där tyglarna ;))

#ridkonst