Direktlänk till inlägg 24 april 2014
Det var ett tag sedan WE-hinderna var framme och miljöträningen som man får genom dessa känns högaktuell inför sommaren. Personligen tycker jag att WE-träningen också är ett perfekt sätt att testa hur hjälpgivningen fungerar. Favoriterna är enkel- respektive parallellslalom som man kan variera hur mycket som helst, "treklövern" och runt "tunnorna". Här kan man leka med bröstkorgsrotation, öppnor och slutor, framåt nedåt, halvhalter mm, mm. Med fokus på ett bestämt hinder så upplever jag också att känslan i sitsen blir bättre och inte så sällan får jag nya aha-upplevelser. Men som sagt det var ett tag sedan. Det var också ett tag sedan jag hade tjuren framme med tillhörande "lansen i tunnan". Så länge sedan var det så att Venus igår helt enkelt satte alla fyra hovarna i marken och vägrade flytta sig! Icke hon tänkte gå nära den där skramliga blåa plastsaken med den uppstickandes polkagrisfärgade pinnen och ännu mindre tänkte hon gå nära de där vassa vita hornen på odjuret (påmålade horn). Jag har emellertid för en tid sedan kommit till den slutsatsen att jag måste börja sätta gränser för min madames frågasättanden och helt enkelt vara tydligare med ramen. Det handlar om tillit och förtroende men även om jag fortfarande har problem med snedhet i sitsen så anser jag mig ändå så pass trovärdig nu att hon faktiskt ska följa. Så, det blev lite korrekturer och efter ett tag så fungerade det faktiskt att ta lansen även om jag fick göra det lite på hennes villkor. Tjuren passerade vi också till sist på nära avstånd men jag valde att inte fånga upp ringen. Denna gång! ;)
Ett öra mot mig och ett mot pinnen...Venus tvekar när vi ska fram till tunnan men till sist accepterar hon att gå så pass nära att jag kan ta "lansen"
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...