Direktlänk till inlägg 26 mars 2014
Det är möjligt att Venus inte är värd lika många miljoner som Daniel Zettermans Glory Days men för mig är min pålle värd väääldigt mycket, åtminstone idag... ;) Under gårdagen hade vi helt enkelt ett superpass. Inte alls på så vis att vi utförde rörelser så korrekt, men jag hade Venus uppmärksamhet i stort sett hela passet igenom vilket är en bedrift för oss båda två. Vi lyckades kommunicera bättre än tidigare både genom att jag var mer följsam med sitsen, att jag använde de sekundära hjälperna i högre grad (medförde att jag kunde sitta mer stilla och centrerat) och att jag använde mig av den avslappnande utandningen. Venus var så lyhörd och jag kunde på så vis flera gånger använda nästan bara tankens energi. Hon blev efter hand allt mjukare i sina bakben och vi lyckades även flytta tyngden mer mot inner bakben i arbetet med skolhalten. Här hjälpte det mig att tänka förvänd sluta (i arbetet både från marken och från ryggen) så att jag istället för att be bakdelen sänka sig istället "bjöd in" hennes innerhöft så att den kom mer framåt. I och med att Venus var så pass mjuk och följsam så kom även den efterlängtade kruppasänkningen, inte så mycket men ändå! Det var uppenbarligen ett par pusselbitar som föll på plats under helgens träning för Elise. Nu vill jag ju inte tappa bort det jag hittat, det är nästan så att jag inte vill åka till stallet av rädsla för att minnet av gårdagens pass ska blekna bort...
En longerbild från helgen där vi arbetar med sluta i trav på voltspåret.
Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla! ...