Sverige ligger några år efter t.ex Tyskland när det gäller utbredningen av ridkonsten. Än så länge är det således relativt vanligt att man som AR-utövare känner sig ganska ensam om man har sin häst i ett uthyrningsstall. Ofta är man den enda AR-ryttaren bland stallkompisarna vilka inte förstår ett dyft av vad man håller på med när man tränar. Kanske är detta tydligast f.a bland de yngre ryttarna. Men det är bara att bita ihop och jobba för sin sak. När jag själv började utbilda och rehabilitera min första häst inom AR fick jag en del tråkiga kommentarer av folk som tittade, men det var ju bara fram tills de började se vilket resultat det blev i hästen (!). Efter några månader så hade de beska kommentarerna tystnat...  Jag är övertygad om att även ryttare och hästar inom den moderna dressyren har möjlighet att utvecklas genom att ta del av ridkonsten. Budskapet att "dressyren ska vara till för hästen och inte hästen för dressyren" skiljer sig inte så sällan från det förhållningssätt som förekommer inom den mer sportinriktade träningen. Gång på gång tydliggörs detta i olika sammanhang och på alla plan, från amatör- till elitnivå. Kanske borde då fler domare, tränare och ridutbildningar av olika slag vara intresserade av att försöka fördjupa sig lite mer i vad ridkonsten och de historiska mästarna kan lära dem? Detta naturligtvis under förutsättning att man har en strävan att anpassa träningen efter hästens biomekanik och beteende så att man minskar skadorna och får sundare och hållbarare tävlingshästar.

Jag själv har turen att nu ha en positiv omgivning och flera stallkompisar som är åtminstone nästan lika AR-nördiga som jag. I helgen flyttade också en AR-kompis, Åsa, "hem" igen för en tid till vårt stall. Åsa har införskaffat en alldeles bedårande shetlandsponny, Woody 5 år. Han är en stor eldig fux instoppad i en väldigt liten förpackning... Tänk vad kul de två kommer att ha ihop :)

Full rulle! Under gårdagens pass med Venus fanns även Woody och Totte i ridhuset. Jag kunde inte låta bli att reflektera över hur trevligt och nästan lite hoppfullt det kändes med tre hästar samtidigt som tränade kommunikation i longering och ledövningar

#ridkonst #dressyr

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tyvärr hinner man inte alltid med allt man önskar. Tills vidare kommer därför bloggen att vara vilande men följ gärna mig och mina elever på min Faceboksida! Ska försöka ta bilder och skriva så ofta jag kan där :) Ha det gott alla!    ...

Lite snabb rapport från några av lördagens pass :)   Maggie har köpt intensivpaket under sommaren vilket innebär att hon tagit lektioner med Ambra två gånger i veckan. På dessa veckor har de båda utvecklats mycket. Maggies sits har blivit mer avs...

Att hästen kan föras med lätta hjälper och att den har framåtbjudning har naturligtvis stor betydelse för dess formgivning, men inte så sällan påverkas också relationen till ryttaren och ledarskapet. Det sistnämnda har bl.a. Eva fått erfara med sin J...

Denna helg har varit mer än intensiv :)) Bland annat var jag i lördags iväg på kurs i Dalby för Elise Nilsson. Ett pass på marken efterföljdes av ett uppsuttet på eftermiddagen. Trots att Venus börjar bli ok i sin kropp igen så har jag svårt i skolha...

En sak är att förstå hur hästens och ryttarens kroppar ska fungera rent tekniskt och biomekaniskt. En annan sak är att lösgöra och bygga upp dem utan att nya spänningar skapas. Även om man som ryttare mentalt är inställd på att hitta mjukhet och liks...